Från konferansen om Wikipedia

Det var en mycket intressant heldag med flera olika infallsvinklar och syn på Wikipedia. Henrik Norinder (se bilden) från Lunds universitet var förste talare. Han berättade om ett Wikipediaexperiment, där han i en artikel i Wikipedia blandade trovärdigt material med helt felaktiga uppgifter. Syftet var att få eleverna att tänka källkritiskt. Han skrev om en domstol i Paris som inte existerade och till de sittande domarna kopierade han in rollbesättningen från filmen Sunshine. När eleverna skulle redovisa sina uppgifter klagade de på att det hade varit svårt att hitta information om domstolen. De hade endast hittat en artikel i svenska wikipedia... Även efter Norinder förklarat hur det låg till hade vissa svårt att tro på att domstolen inte existerade, för "det stod ju på Wikipedia"...

Jonas Svensson (se bilden) från Högskolan i Halmstad och Dainis Dravins från Lunds universitet behandlade båda Wikipedia som examinationsform i sina föredrag. Studenterna har fått skriva en ny text eller redigera en befintlig och lägga ut den på Wikipedia. Utöver detta fick studenterna skriva en betydligt mer omfattande reflektion kring processen, där fokus låg på källkritik. Både Svensson och Dravins tyckte att det var en bra övning för att få deras studenter att tänka på källkritik.





Hanna Björk (se bilden) berättade om att vara användare på Wikipedia och om att ha en god wikised. Det handlar helt enkelt om netikett dvs vett och etikett på nätet. T ex är det dålig sed att inte skriva en redigeringskommentar om man ändrar på en sida. Sidor som inte får en redigeringskommentar kontrolleras i större utsträckning. På sidan för senaste ändringar följer Hanna Björk och många andra de ändringar som görs. På detta sätt försöker de snabbt få bort klotter, rasistiska kommentarer, uppenbara fel etc. Vissa sidor kan tillfälligt låsas vid problem, men ingen sida är permanent låst. Vissa sidor kan vara halvlåsta. Det innebär att man, för att kunna ändra något, måste ha ett användarkonto som har varit aktivt i minst fyra dagar.



Sven Rosborn, chef för Fotevikens museum höll ett mycket underhållande föredrag kring aspekter på det skrivna ordet.










Vi fick också en givande föreläsning om Wikipedia ur ett juridiskt perspektiv av Ulf Maunsbach (personen i mitten av bilden) från Lunds universitet och Mathias Klang (personen till vänster på bilden) från Göteborgs universitet. Det kan vara bra att veta att upphovsrätten i Wikipedia har avtalats bort. Vid upphovsrättsintrång, är det den som laddar upp som begår ett brott mot upphovsrätten. När det gäller den som tillhandahåller informationen (Wikipedia) och den som laddar ner (läsaren) är det svårare att avgöra brott och reglerna kan skilja sig åt mellan länder. Intressant är också följande som står på Wikipedia egen sida om förbehåll:

"Använd Wikipedia på egen risk".

och

"Förlita dig inte på NÅGONTING du finner på Wikipedia – du rekommenderas att kontrollera all information noggrant."

Så om du ska använda Wikipedia, tänk på att kolla av informationen mot andra källor och var källkritisk!

PS tänk på att alltid försöka ha ett källkritiskt synsätt, oavsett källan du använder! Om du vill veta mer om källkritik, klicka på: Kolla källan då kommer du till myndigheten för skolutveckling och det som de skriver om källkritik.

Jag är på konferans om Wikipedia den 13 november..

Om du behöver få tag på mig, går det bra att maila på anneli.hallbjork@hessleholm.se så svarar jag så fort jag har möjlighet. Annars är jag tillbaka på fredagen, den 14 november.

Om du vill se programmet för dagen, tryck på Wkipedia Academy och läs programpunkterna under den 13 november. På fredag kommer jag att blogga om konferansen!

Press - från prassel till PDF

I fredags (den 19/9) var jag på en konferans i Malmö rörande "tidningar och tidskrifter, gamla eller nya, i tryck, på mikrofilm eller online, i betaldatabaser eller gratisarkiv" (ur ILS inbjudan till konferansen) Konferanser anordnades av ILS (Informations- och lånecentralen i samverkan) och de bjöd på en rad olika föreläsningar under dagen.

Konferansens innehåll:
Forskaren och litteraturprofessorn Per Rydén föreläste om tidningars och tidskrifters historia och olika arkivmöjligheter genom tiderna. Forskaren Tobias Olsson höll en intressant föreläsning där han bl a tog upp termen klickjournalistik, vilket står för internetålderns motsvarighet till lösnummerförsäljningen genom användandet av braskande rubriker. Han diskuterade detta fenomen utifrån en artikel skriven av Mattias Hessérus i SvD med titeln "Slöa nätläsare ger tidningarna tuffa år". Olsson tog upp problemen med Hessérus analys och konsekvenserna som analysen får.

Henrik Åkerfelt, som arbetar med artikeldatabasen EBSCO var där för att prata om förändringar kring det nya gränssnitten. Vi har inte EBSCO på HTS, däremot finns det på stadsbiblioteket. Hans Åkerfelt tog också upp tjänsten Library PressDisplay, som EBSCO förmedlar. Med den tjänsten kan man få upp tidningar från hela världen på skärmen, så som de ser ut i tryckt format. Tjänsten sparar tidningarna i 60 dagar. För dyr tjänst för ett skolbibliotek men säkert intressant för ex ett stadsbibliotek som ex Malmö, vars användare kommer från många olika länder.

Carola Beijer, bibliotekarie på ILS, berättade om var man kan hitta upplysningar om olika tidningar och tidskrifter och hur man hittar dem i fulltext. Kollegan Gunilla Fors diskuterade och visade hur man hittar äldre nyheter. Det som Beijer och Fors tog upp var enligt mig det som jag kommer att ha mest användning för i mitt jobb som skolbibliotekarie och något jag vill fördjupa mig mer i ex på nästa studiedag eller på ett lov.