Efter ett par år återvänder Emma till sin hemstad. Det känns annorlunda nu, från när hon växte upp. Minnen lurar där hon minst anar det. Jobbiga minnen som när hennes föräldrar skilde sig. Underbara minnen som vänskapen med Katja. Katja som var fosterbarnsplacerad och som hamnade i trappen brevid, i samma hus som Emma bodde i. Katja som hamnade i bänken brevid Emma i skolan. Katja som ville byta nyckelringar. Katja som man kunde vara sig själv med, våga mer med, träffa killar med, vara bästa vän med...

Inte närmare än så av Jenny Tedjeza.